A: nu vaknar han när som
så egentligen är det ingen ide att börja skriva, men man vet ju aldrig han kanske sover längre idag!
Jag funderar alltid ihop en massa jag vill skriva om men sen när jag väl sätter mig ner så finns det bara för mkt så då vet jag inte alls vad jag ska skriva. Så jag kör en snabb uppdatering på alla mirakel som hänt sen sist, mest för att det är roligt att ha allt på pränt sen när man glömt bort i vilken ordning vår kotlett utvecklats. Sen vändningen har han:
skrattat högt några få gånger ( mest när han pratade med sin kompis Miriam, 10 månader)
vänt sig 2 ggr till men fortfarande bara från rygg till mage (efter att inte ha rört sig alls under 1,5 veckas tid, har han börjat rulla igen, igår)
gillar INTE sin babysitter längre (han ska sitta upp eller stå upp, och förstår inte alls när vi försöker berätta att han faktiskt inte kan sitta upp ännu... sin nya bumbostol gillar han ända tills han försöker stoppa in sina fötter i munnen eller försöker resa sig upp och inser att han sitter fast... tar väl ca två minuter MAX )
äter ersättning alla mål utan nattmålen ( efter att ha krånglat med amningen i 1,5 veckor, varit ständigt missnöjd och dessutom inte längre följde sin viktkurva bestämde vi oss för att gå över helt till ersättning dagtid, det funkar sååå mkt bättre, nu har vi en glad bebis igen)
han kan hålla i en leksak och har precis börjat förstå att han håller i något, ibland lyckas han tom stoppa det i munnen...
hmm ja det var nog i stort vad som hänt med L sen sist. generellt är han mkt mer med nu.
Jag har börjat vänja mig vid hemmalivet! Klarar nu att vara ensam några dagar utan att jag tycker att det är tokjobbigt. Skönt att inte känna att jag MÅSTE hitta på något. En räddare i nöden är mina fm-promenader. Jag ska iväg på den nu när han vaknar. Promenerar till macdonalds elller ner till mölndals centrum, tar med en bok, köper en kaffe och om L sover så slår jag mig ner och läser en stund. SÅ HÄRLIGT. Jag har tänkt att jag ska läsa klart alla halvlästa böcker som ligger i bokhyllan. Under en period var jag sån att jag alltid tröttnade på en bok, började läsa en ny, gick tillbaka till den gamla, började på ännu en ny. nu finns det säkert ett femtal böcker i hyllan jag aldrig läste klart. Lite svårt är det att börja mitt i , jag minns inte alltid riktigt vad som har hänt innan, men det gör inget. Jag har en förmåga att kunna börja titta på filmer mitt i och tycker det är lite roligt att försöka lista ut vad som hänt innan och det verkara funka på böcker jag börjat läsa för 5 år sedan också. För några veckor sedan läste jag iaf ut ett öga rött(den började jag läsa för ca 3 år sen, när vi bodde i A-sås), ocjh jag har nu gett mig på trådarna i väven (som jag fick med bokfront där jag var medlem INNAN vi flyttade till A-sås så det är väl ca 4 år sen jag började läsa den). Vid sängkanten ligger 9,5 månader av annika lans(har jag bara läst i sen jag blev gravid med egge) och väntar på att få avslutas, det blir nästa projekt. Hoppas bara inte vädret blir allt för kass för då kanske jag inte får tummen ur att läsa. När jag är hemma blir det mest datorn eller tvn eller tvätten när han sover.
Ta i trä, han sover ännu, har gått över en timme sen han somnade... måste springa och kolla så han lever.. vänta...
... 30 sek senare...
jo han lever och han ligger och sprattlar i sängen, hade bara inte börjat skrika ännu... så nu får jag sluta skriva.
hej hopp.
Jag funderar alltid ihop en massa jag vill skriva om men sen när jag väl sätter mig ner så finns det bara för mkt så då vet jag inte alls vad jag ska skriva. Så jag kör en snabb uppdatering på alla mirakel som hänt sen sist, mest för att det är roligt att ha allt på pränt sen när man glömt bort i vilken ordning vår kotlett utvecklats. Sen vändningen har han:
skrattat högt några få gånger ( mest när han pratade med sin kompis Miriam, 10 månader)
vänt sig 2 ggr till men fortfarande bara från rygg till mage (efter att inte ha rört sig alls under 1,5 veckas tid, har han börjat rulla igen, igår)
gillar INTE sin babysitter längre (han ska sitta upp eller stå upp, och förstår inte alls när vi försöker berätta att han faktiskt inte kan sitta upp ännu... sin nya bumbostol gillar han ända tills han försöker stoppa in sina fötter i munnen eller försöker resa sig upp och inser att han sitter fast... tar väl ca två minuter MAX )
äter ersättning alla mål utan nattmålen ( efter att ha krånglat med amningen i 1,5 veckor, varit ständigt missnöjd och dessutom inte längre följde sin viktkurva bestämde vi oss för att gå över helt till ersättning dagtid, det funkar sååå mkt bättre, nu har vi en glad bebis igen)
han kan hålla i en leksak och har precis börjat förstå att han håller i något, ibland lyckas han tom stoppa det i munnen...
hmm ja det var nog i stort vad som hänt med L sen sist. generellt är han mkt mer med nu.
Jag har börjat vänja mig vid hemmalivet! Klarar nu att vara ensam några dagar utan att jag tycker att det är tokjobbigt. Skönt att inte känna att jag MÅSTE hitta på något. En räddare i nöden är mina fm-promenader. Jag ska iväg på den nu när han vaknar. Promenerar till macdonalds elller ner till mölndals centrum, tar med en bok, köper en kaffe och om L sover så slår jag mig ner och läser en stund. SÅ HÄRLIGT. Jag har tänkt att jag ska läsa klart alla halvlästa böcker som ligger i bokhyllan. Under en period var jag sån att jag alltid tröttnade på en bok, började läsa en ny, gick tillbaka till den gamla, började på ännu en ny. nu finns det säkert ett femtal böcker i hyllan jag aldrig läste klart. Lite svårt är det att börja mitt i , jag minns inte alltid riktigt vad som har hänt innan, men det gör inget. Jag har en förmåga att kunna börja titta på filmer mitt i och tycker det är lite roligt att försöka lista ut vad som hänt innan och det verkara funka på böcker jag börjat läsa för 5 år sedan också. För några veckor sedan läste jag iaf ut ett öga rött(den började jag läsa för ca 3 år sen, när vi bodde i A-sås), ocjh jag har nu gett mig på trådarna i väven (som jag fick med bokfront där jag var medlem INNAN vi flyttade till A-sås så det är väl ca 4 år sen jag började läsa den). Vid sängkanten ligger 9,5 månader av annika lans(har jag bara läst i sen jag blev gravid med egge) och väntar på att få avslutas, det blir nästa projekt. Hoppas bara inte vädret blir allt för kass för då kanske jag inte får tummen ur att läsa. När jag är hemma blir det mest datorn eller tvn eller tvätten när han sover.
Ta i trä, han sover ännu, har gått över en timme sen han somnade... måste springa och kolla så han lever.. vänta...
... 30 sek senare...
jo han lever och han ligger och sprattlar i sängen, hade bara inte börjat skrika ännu... så nu får jag sluta skriva.
hej hopp.
A: han har gjort sin första vändning
ville bara säga det:) det var igår minsann, idag har han inte upprepat bedriften men han välter med relativ enkelhet över på sidan även idag. FANTASTISKT begåvat barn vi har fått:)
A: kusinerna spekulerar
Min syster har tvillingar som blir 4 i November. De har aldrig frågat om mig och Camilla innan, det är först sen vi berättade att vi båda är mammor till Leo som de börjat fundera hur det hänger ihop egentligen. De tyckte aldrig det var konstigt att det var mitt och Camillas barn som var i min mage, men två mammor var ju desto skummare. Hela familjegrejen är ju svår att förstå såklart, som tex att deras mormor också är min mamma och att deras mamma är min syster. Långt innan Leo kom frågade jag V vem som var min mamma, hennes omedelbara gissning var Camilla :) Hon har fortfarande inte köpt att det är hennes mormor. Så här funderade J över syskon, det var nog ca 2 veckor sedan.
J till mig: " Men vem är din storebror" (tydligen har de på eget bevåg kommit fram till att J är V's storebror, vilket ju stämmer med några sekunder).
Jag: " jag har ingen storebror, men din mamma är min storasyster"
J: " Men man kan bara vara storebror och lillasyster"
Syster: " Anneli är både storasyster och lillasyster, hon är storasyster till Tomas, katarina och Evelina"
J funderar, bestämmer sig för att det blir för krångligt och återgår till att måla i sin målarbok, jag tror att han bestämde sig för att skita i vad vi sa, man kan bara vara lillasyster eller storebror, sådeså.
När leo var precis nyfödd, jag och V pratar.
Jag: "vad är jag till Leo?"
V funderar: "Du är Leos moster"
Jag: " jag är Leos mamma. Fast jag är din moster. Vet du vad din mamma är till Leo"
V tittar med klotögon: "Näe"
Jag: " Din mamma är Leos moster"
V tänker och säger sedan konstaterande " Min mamma är Leos moster"
Efter 2 dagar hos kusinerna på tjörn är jag och L på väg hem. Leo är ca 10 veckor. Syster berättar för V att vi ska åka hem till Leos andra mamma.
J tittar upp från sin lek och protesterar: "näej, man kan inte ha 2 mammor!"
Syster: " Jo. Leo har två mammor"
J tänker så det knakar: "men om jag skulle ha två mammor då skulle pappa vara min mamma"
Någon vecka senare frågar en av tvillingarna syster:
" mamma, är Camilla Leos pappa?"
"nej, Camilla är Leos mamma, hon är ju en flicka"
"ja det är klart; pojkar har ju inte tofs"
J till mig: " Men vem är din storebror" (tydligen har de på eget bevåg kommit fram till att J är V's storebror, vilket ju stämmer med några sekunder).
Jag: " jag har ingen storebror, men din mamma är min storasyster"
J: " Men man kan bara vara storebror och lillasyster"
Syster: " Anneli är både storasyster och lillasyster, hon är storasyster till Tomas, katarina och Evelina"
J funderar, bestämmer sig för att det blir för krångligt och återgår till att måla i sin målarbok, jag tror att han bestämde sig för att skita i vad vi sa, man kan bara vara lillasyster eller storebror, sådeså.
När leo var precis nyfödd, jag och V pratar.
Jag: "vad är jag till Leo?"
V funderar: "Du är Leos moster"
Jag: " jag är Leos mamma. Fast jag är din moster. Vet du vad din mamma är till Leo"
V tittar med klotögon: "Näe"
Jag: " Din mamma är Leos moster"
V tänker och säger sedan konstaterande " Min mamma är Leos moster"
Efter 2 dagar hos kusinerna på tjörn är jag och L på väg hem. Leo är ca 10 veckor. Syster berättar för V att vi ska åka hem till Leos andra mamma.
J tittar upp från sin lek och protesterar: "näej, man kan inte ha 2 mammor!"
Syster: " Jo. Leo har två mammor"
J tänker så det knakar: "men om jag skulle ha två mammor då skulle pappa vara min mamma"
Någon vecka senare frågar en av tvillingarna syster:
" mamma, är Camilla Leos pappa?"
"nej, Camilla är Leos mamma, hon är ju en flicka"
"ja det är klart; pojkar har ju inte tofs"
A: de lär sig snabbt
happ, nu har han lärt sig att dra undan filten, så mkt var det med det tricket, men han gillar iaf att dra i sin filt, även om han inte somnar av det längre:)
A: ska han inte vakna snart...
väntar på att Leo ska vakna så att vi kan åka ner på stan å äta frukost. Tack kära syster för snuttefilt tricket! Nu sover han tuppisar i sängen, somnar hur bra som helst. För er oinvigda: Lägg en snuttefilt mellan kinden och handen, när ungen börjar vispa med fingrarna mot ansiktet så resulterar det bara i att han gosar in sig i filten och han glömmer bort att krångla och somnar istället. Det funkade från första försöket, å tänk att vi inte testat det innan!
Gungning i babysittern funkar inte längre om han är trött så det var ju skönt att vi fick ett nytt knep att ta till.
Annars är allt bra. Jag höll på att dööö av uttråkning förra veckan men har sett till att hitta på saker denna vecka så det har varit bättre.
L har upptäckt sina fötter! en av favoritsysselsättningarna just nu är att sitta upp i nån av mammornas knä och stirra ut sina fötter och undra varför dom inte hoppar in i munnen på honom när han gapar. Han är även oerhört förtjust i att stå upp, vilket blir ganska jobbigt åt våra stackars armar, han är rejält tung nu! Vi fortsätter att förundras över hans fantastiska morgonhumör. Han skrattar, ler och pratar mest hela tiden (fast han blir skitsur om vi försöker få honom att sova eller ligga och dra sig längre än han vill).
hej hopp, nu verkar han vakna till!
å ja Liza, en vagga med hjul på att dra runt i lgh hade varit the shit!
Gungning i babysittern funkar inte längre om han är trött så det var ju skönt att vi fick ett nytt knep att ta till.
Annars är allt bra. Jag höll på att dööö av uttråkning förra veckan men har sett till att hitta på saker denna vecka så det har varit bättre.
L har upptäckt sina fötter! en av favoritsysselsättningarna just nu är att sitta upp i nån av mammornas knä och stirra ut sina fötter och undra varför dom inte hoppar in i munnen på honom när han gapar. Han är även oerhört förtjust i att stå upp, vilket blir ganska jobbigt åt våra stackars armar, han är rejält tung nu! Vi fortsätter att förundras över hans fantastiska morgonhumör. Han skrattar, ler och pratar mest hela tiden (fast han blir skitsur om vi försöker få honom att sova eller ligga och dra sig längre än han vill).
hej hopp, nu verkar han vakna till!
å ja Liza, en vagga med hjul på att dra runt i lgh hade varit the shit!
