A: nu vaknar han när som
så egentligen är det ingen ide att börja skriva, men man vet ju aldrig han kanske sover längre idag!
Jag funderar alltid ihop en massa jag vill skriva om men sen när jag väl sätter mig ner så finns det bara för mkt så då vet jag inte alls vad jag ska skriva. Så jag kör en snabb uppdatering på alla mirakel som hänt sen sist, mest för att det är roligt att ha allt på pränt sen när man glömt bort i vilken ordning vår kotlett utvecklats. Sen vändningen har han:
skrattat högt några få gånger ( mest när han pratade med sin kompis Miriam, 10 månader)
vänt sig 2 ggr till men fortfarande bara från rygg till mage (efter att inte ha rört sig alls under 1,5 veckas tid, har han börjat rulla igen, igår)
gillar INTE sin babysitter längre (han ska sitta upp eller stå upp, och förstår inte alls när vi försöker berätta att han faktiskt inte kan sitta upp ännu... sin nya bumbostol gillar han ända tills han försöker stoppa in sina fötter i munnen eller försöker resa sig upp och inser att han sitter fast... tar väl ca två minuter MAX )
äter ersättning alla mål utan nattmålen ( efter att ha krånglat med amningen i 1,5 veckor, varit ständigt missnöjd och dessutom inte längre följde sin viktkurva bestämde vi oss för att gå över helt till ersättning dagtid, det funkar sååå mkt bättre, nu har vi en glad bebis igen)
han kan hålla i en leksak och har precis börjat förstå att han håller i något, ibland lyckas han tom stoppa det i munnen...
hmm ja det var nog i stort vad som hänt med L sen sist. generellt är han mkt mer med nu.
Jag har börjat vänja mig vid hemmalivet! Klarar nu att vara ensam några dagar utan att jag tycker att det är tokjobbigt. Skönt att inte känna att jag MÅSTE hitta på något. En räddare i nöden är mina fm-promenader. Jag ska iväg på den nu när han vaknar. Promenerar till macdonalds elller ner till mölndals centrum, tar med en bok, köper en kaffe och om L sover så slår jag mig ner och läser en stund. SÅ HÄRLIGT. Jag har tänkt att jag ska läsa klart alla halvlästa böcker som ligger i bokhyllan. Under en period var jag sån att jag alltid tröttnade på en bok, började läsa en ny, gick tillbaka till den gamla, började på ännu en ny. nu finns det säkert ett femtal böcker i hyllan jag aldrig läste klart. Lite svårt är det att börja mitt i , jag minns inte alltid riktigt vad som har hänt innan, men det gör inget. Jag har en förmåga att kunna börja titta på filmer mitt i och tycker det är lite roligt att försöka lista ut vad som hänt innan och det verkara funka på böcker jag börjat läsa för 5 år sedan också. För några veckor sedan läste jag iaf ut ett öga rött(den började jag läsa för ca 3 år sen, när vi bodde i A-sås), ocjh jag har nu gett mig på trådarna i väven (som jag fick med bokfront där jag var medlem INNAN vi flyttade till A-sås så det är väl ca 4 år sen jag började läsa den). Vid sängkanten ligger 9,5 månader av annika lans(har jag bara läst i sen jag blev gravid med egge) och väntar på att få avslutas, det blir nästa projekt. Hoppas bara inte vädret blir allt för kass för då kanske jag inte får tummen ur att läsa. När jag är hemma blir det mest datorn eller tvn eller tvätten när han sover.
Ta i trä, han sover ännu, har gått över en timme sen han somnade... måste springa och kolla så han lever.. vänta...
... 30 sek senare...
jo han lever och han ligger och sprattlar i sängen, hade bara inte börjat skrika ännu... så nu får jag sluta skriva.
hej hopp.
Jag funderar alltid ihop en massa jag vill skriva om men sen när jag väl sätter mig ner så finns det bara för mkt så då vet jag inte alls vad jag ska skriva. Så jag kör en snabb uppdatering på alla mirakel som hänt sen sist, mest för att det är roligt att ha allt på pränt sen när man glömt bort i vilken ordning vår kotlett utvecklats. Sen vändningen har han:
skrattat högt några få gånger ( mest när han pratade med sin kompis Miriam, 10 månader)
vänt sig 2 ggr till men fortfarande bara från rygg till mage (efter att inte ha rört sig alls under 1,5 veckas tid, har han börjat rulla igen, igår)
gillar INTE sin babysitter längre (han ska sitta upp eller stå upp, och förstår inte alls när vi försöker berätta att han faktiskt inte kan sitta upp ännu... sin nya bumbostol gillar han ända tills han försöker stoppa in sina fötter i munnen eller försöker resa sig upp och inser att han sitter fast... tar väl ca två minuter MAX )
äter ersättning alla mål utan nattmålen ( efter att ha krånglat med amningen i 1,5 veckor, varit ständigt missnöjd och dessutom inte längre följde sin viktkurva bestämde vi oss för att gå över helt till ersättning dagtid, det funkar sååå mkt bättre, nu har vi en glad bebis igen)
han kan hålla i en leksak och har precis börjat förstå att han håller i något, ibland lyckas han tom stoppa det i munnen...
hmm ja det var nog i stort vad som hänt med L sen sist. generellt är han mkt mer med nu.
Jag har börjat vänja mig vid hemmalivet! Klarar nu att vara ensam några dagar utan att jag tycker att det är tokjobbigt. Skönt att inte känna att jag MÅSTE hitta på något. En räddare i nöden är mina fm-promenader. Jag ska iväg på den nu när han vaknar. Promenerar till macdonalds elller ner till mölndals centrum, tar med en bok, köper en kaffe och om L sover så slår jag mig ner och läser en stund. SÅ HÄRLIGT. Jag har tänkt att jag ska läsa klart alla halvlästa böcker som ligger i bokhyllan. Under en period var jag sån att jag alltid tröttnade på en bok, började läsa en ny, gick tillbaka till den gamla, började på ännu en ny. nu finns det säkert ett femtal böcker i hyllan jag aldrig läste klart. Lite svårt är det att börja mitt i , jag minns inte alltid riktigt vad som har hänt innan, men det gör inget. Jag har en förmåga att kunna börja titta på filmer mitt i och tycker det är lite roligt att försöka lista ut vad som hänt innan och det verkara funka på böcker jag börjat läsa för 5 år sedan också. För några veckor sedan läste jag iaf ut ett öga rött(den började jag läsa för ca 3 år sen, när vi bodde i A-sås), ocjh jag har nu gett mig på trådarna i väven (som jag fick med bokfront där jag var medlem INNAN vi flyttade till A-sås så det är väl ca 4 år sen jag började läsa den). Vid sängkanten ligger 9,5 månader av annika lans(har jag bara läst i sen jag blev gravid med egge) och väntar på att få avslutas, det blir nästa projekt. Hoppas bara inte vädret blir allt för kass för då kanske jag inte får tummen ur att läsa. När jag är hemma blir det mest datorn eller tvn eller tvätten när han sover.
Ta i trä, han sover ännu, har gått över en timme sen han somnade... måste springa och kolla så han lever.. vänta...
... 30 sek senare...
jo han lever och han ligger och sprattlar i sängen, hade bara inte börjat skrika ännu... så nu får jag sluta skriva.
hej hopp.
Kommentarer
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
